Svensk ordbok 2009, webbversion
verb kvicknade kvicknat
kvick·nar●återfå medvetandet
med.hon tuppade av en sekund men kvicknade till igen○äv. försvagatbli piggare
vard., ofta i sportjargonghan brukar kvickna till framåt kvällenlaget kvicknade till i andra halvlekkvickna tillsedan 1835till kvick i den äldre bet. ’levande’
Subst.:vbid1-221828tillkvicknande