Svensk ordbok 2009, webbversion

kvickna till´ verb kvicknade kvicknat kvick·nar●åter­få med­vetandet med.hon tuppade av en sekund men kvicknade till i­gen○äv. försvagatbli piggare vard., ofta i sportjargonghan brukar kvickna till fram­åt kvällenlaget kvicknade till i an­dra halv­lekkvickna tillsedan 1835till kvick i den äldre bet. ’levande’ Subst.:vbid1-221828tillkvicknande